Vaxholms Kustartilleriregementes och Amfibieregementets

KAMRATFÖRENINGEN VAPENBRÖDERNA

Sveriges äldsta militära kamratförening

MINNESMÄRKEN

Här har vi samlat information om de minnesmärken som vi har ansvar för och de minnesmärken som har någon form av anknytning till föreningen.

Vi behöver hjälp med både bilder och information för att göra denna sida så komplett som möjligt.

Om du vill läsa mer om Svenska Militära Minnesmärken finns ytterligare information hos SvMM

Vapenbröderna har ingått ett avtal med SvMM gällande skötsel av de Minnesmärken (12 st) som finns på Rindö, Vaxholms Fästning (Kastellet) och i Vaxholm (Lägret och fd KA-Staben). För detta erhåller föreningen 7000:-/år för vård och underhåll. Avtalet löper ett kalenderår i taget och förlängs automatiskt om inte endera parten säger upp det före varje årsskifte. Inom vår styrelse finns avdelat en minnesmärkesgrupp för detta ändamål. Gruppen leds av Per Brännhammar och har börjat sitt arbete i maj 2019.

Styrelsen emotser tacksamt hjälp, om det finns någon medlem eller föreningen som har specifik kännedom i detta avseende och/eller har intresse av att delta i skötsel- och underhållsarbetet.

Referens: Information för respektive objekt i huvudsak baserat på registerkort upprättade av SvMM men med erforderliga kompletteringar och uppdateringar.

Innehållsförteckning

Minnesmärken med föreningens vårdansvar

Minnessten över Vaxholms grenadjärregemente på Rindö

Position: N59°23’35.59″ E18°26’1.89″ – Visa med Google Maps

Rindö östra

Historia

Vaxholms grenadjärregemente bildades 1902 genom 1901 års härordning som en sammanslagning av Värmlands fältjägarkår, (I 26) och Hallands bataljon, (I 28). Regementet fick till en början två bataljoner, men ökades genom 1914 års härordning med en tredje. Det erhöll sitt värnpliktiga manskap från Stockholms inskrivningsområde. Regementet ingick i Vaxholms fästning besättning. Regementet var från början förlagt i Livgardet till hästs (K 1) gamla kasern i Stockholm, men flyttade redan 1906 till Rindö öster om Vaxholm. Som ett led i försvarsbeslutet 1925 kom regementet att avvecklas den 31 december 1927. Dock kom det uppstå den 1 januari 1928 som en reducerad skärgårdsinfanteribataljon ingående i Göta livgarde (I 2) under namnet Göta livgardes fästningsbataljon (I 2 V). Bataljonen bibehöll sin förläggning i Vaxholm och kom att bestå av en bataljonsstab samt tre kompanier (livkompaniet, 2.kompaniet och ksp-kompaniet). Bataljonen lydde under två myndigheter, där administration och utbildning låg under Göta livgardes ansvar. För krigsplanläggning och mobilisering lydde bataljonen under kommendanten i Vaxholms fästning, vilken var en officer från Marinen. Genom försvarsbeslutet 1936 kom bataljonen att avvecklas tillsammans med Göta livgarde den 30 september 1939. Regementsbebyggelsen för I 26 på Rindö stod klar 1907 efter Erik Josephsons typritningar för infanteriet. 1941 blev det före detta Vaxholms grenadjärregementes byggnader en del av Vaxholms kustartilleriregemente (KA 1), sedermera Vaxholms Amfibieregemente, Amf 1. (utdrag ur Wikipedia)

Specifikation

Inskription: På minnesmärket finns en bild – i övre högra delen – av en exploderande granat. Vid sidan därom och även under följande text: “Kungl. Vaxholms Grenadjärregemente 1902-1927.”

Material och mått: Minnesmärket består av ett liggande naturstensblock i granit, vilket vilar på några mindre granitstenar. Själva minnesstenen har måtten längd 200 cm, höjd 60 cm, djup 60 cm, bas 90 cm och topp 45 cm

Rest: Troligen 1927

Ägare: Amfibieregementet, 130 61 Hårsfjärden. Tel: 08-7887500

SvMM beteckning: B11

Vårdare: Kamratföreningen Vapenbröderna i enlighet med löpande årliga skötselavtal med SvMM

Informationsskylt: Nej

Minnessten till minne av Vaxö läger

Position: N59°24’19.09″ E18°20’41.73″ – Visa med Google maps

Minnesstenen står i backen upp mot storstugan på Hamngatan i Vaxholm.

Historia

Artikel ur kamratföreningens medlemsblad 1939, n:r 1.

Minnesstenen på Vaxö läger.

Den 20 maj i fjol utfärdades ett av generallöjtnant T. Wahlman, dåvarande överste G. H. Engblom, Vaxholms stadsfullmäktiges ordförande, disponent Karl Martin, m. fi. undertecknat upprop angående insamling av medel till ett minnesmärke på Vaxö läger. Uppropets undertecknare utgingo ifrån, att ett betydande antal värnpliktiga och stamanställda vid förutvarande Kungl. Vaxholms Artillerikår har fullgjort sin militärutbildning helt eller delvis på Vaxö läger. De voro förlagda i en barack, uppförd på den plats där Storstugan nu ligger. Numera är ju Vaxö läger varken förläggningseller övningsplats, utan har överlämnats till Vaxholms stad. Förslag hade väckts att pryda den gamla övningsplatsen med ett minnesmärke över den tid då krigsinän övades där.
Uppropets vädjan har glädjande nog icke för klingat ohörd. Ett stort antal äldre och yngre Vapenbröder och andra intresserade ha tecknat ‘bidrag och detta i en så glädjande utsträckning, att kommitterade under vinterns lopp kunnat fatta beslut cm minnesmärkets utförande.
Kommittén uppdrog åt Oscar Nordlöf att från några olika firmor inom stenhuggeribranschen infordra förslag och kostnadsuppgifter. Sedan kommittén granskat några olika ritningar, beslöt den att godkänna det förslag, som framlagts av Svenska Granitindustri A.-B. i Stockholm, såväl beträffande minnesmärkets utformning som kostnaderna för dess utförande. Stenen, som kommer att resas på sluttningen mellan Storstugan och den väg, som går tvärsöver lägret, blir vid basen 120 cm. bred och får en höjd av 350 cm. Framsidon kommer att prydas av en i brons utförd avbildning av Vaxholms artillerikårs gamla vackra kartuschplåt och därunder läses följande text: Till minne av Vaxö läger reste Vapenbröderna och Vaxholms stad denna sten år 1939. Nedtill på stenens baksida läses: Lägerplats till år 1905.
Kommittén hade för en tid sedan tillfälle att se en mall i masonite av stenen upprest på plat sen och man kunde då konstatera, att minnesmärket helt säkert kommer att göra sig förträffligt i miljön. Vaxholms stad kommer att snygga upp platsen, taga bort onödiga buskar, plantera en del blommor etc. och en vacker dag kanske staden också gör allvar av en god tanke och ett vänligt löfte att ordna en monumental stentrappa från vägen upp mot monumentet.
Svenska Granitindustri A.-B. har utfört ett synnerligen förtjänstfullt och intresserat arbete, för vilket kommittén och styrelsen vill framföra ett varmt tack. Den pampiga kartuschen har modellerats efter original i Armémuseum av skulptören Otto Wallstad, som också är värd ett tack och en honnör.
Till sist — men icke minst —- förtjänar nämnas, att Oscar Nordlöf varit den storartat intresserade och drivande kraften både i insamlingsarbetet och när det gällt att utforma minnesmärket och bringa det hela till ett lyckligt resultat.
Minnesstenen kommer att resas vid midsommartiden och högtidligen avtäckas vid Vapenbrödernas stora sommarfest söndagen den 2 juli. Då får ingen Vapenbroder saknas på Vaxö läger.

Specifikation

Inskription: Text på framsidan – “Till minne av Vaxö läger reste Vapenbröderna och Vaxholms stad denna sten år 1939”. Text på baksidan -“Lägerplats till år 1905”

Material och mått: Minnesmärket är en stående, fyrkantig sten huggen i granit. Höjd 330 cm, bredd 115 cm och djup 45 cm

Rest: Söndagen den 2 juli 1939 i samband med Vapenbrödernas stora sommarfest

Ägare: Minnesmärket står på parkmark, som tillhör Vaxholms kommun. 

SvMM beteckning: B17

Vårdare: Kamratföreningen Vapenbröderna i enlighet med löpande årliga skötselavtal med SvMM

Informationsskylt: Nej

Minnessten över regementets beredskapstid 1939–1945

Position: N59°23’35.59″ E18°26’1.89″ – visa med Google Maps

Rindö, Oscar-Fredriksborg, nedanför gamla markan KA 1

Historia

Vaxholms kustartilleriregemente (KA 1), var ett svenskt kustartilleriförband inom Försvarsmakten som verkade mellan åren 1902 och 2000. Förbandet var förlagt till Rindö i Stockholms skärgård i Uppland för bemanning av Vaxholms fästning och Oscar-Fredriksborg fästning samt Hörningsholms kustposition

Minnesstenen som har stort konstnärligt värde är gjord av konstnär Elis Erikssson som var värnpliktig vid KA 1 under beredskapsåren

Specifikation

Inskription: Man på post. De skilda vapnen. Grupp med fana, bonde, säd, kvinna och gosse skördar frukter, duvor flyger från denna sida in överst på vänstra sidan.

Text på framsidan:  1939 1945

Material och mått: Minnessten av granit. H 240 cm, B 85 cm D 85 cm. 

Rest: –

Ägare: Amfibieregementet, 130 61 Hårsfjärden. Tel: 08-7887500

SvMM beteckning: B28

Vårdare: Kamratföreningen Vapenbröderna i enlighet med löpande årliga skötselavtal med SvMM

Informationsskylt: Nej

Minnessten över förbandens tid på Rindö

Position: N59°23’35.59″  E18°26’1.89″ – Visa med Google Maps

Rindö, Oscar-Fredriksborg, nedanför gamla markan KA 1

Historia

Rindö har i alla tider varit viktig ur försvarshistorisk synpunkt, med befästningar sedan Gustav Vasas dagar. På Rindös östra sida hittar man försvarsverken Byviksfortet och Oskar-Fredriksborgs befästning som anlades för bevakning av Oxdjupet. På öns västra sida ligger försvarsverken Rindö redutt med tillhörande 12:e batteriet som anlades för att komplettera Vaxholms kastell i försvaret av Stockholms inlopp via Kodjupet och Norra Vaxholmsfjärden. Rindö hyste fram till hösten 2005 regementet Amfibieregementet (Amf 1), som tidigare hette Vaxholms kustartilleriregemente (KA 1). Åren 1902–1927 var även Vaxholms grenadjärregemente (I 26) förlagda till ön.

Specifikation

Inskription:  Upptar namnen på alla förband som verkat på platsen.
Text under en plakett med Amfibieregementets vapen: WAXHOLMS ARTILLERIKÅR 1889-1901, KUNGL WAXHOLMS KUSTARTILLERIREGEMENTE 1901-2001, KUNGL WAXHOLMS GRENADJÄRREGEMENTE 1902-1927, KUNGL GÖTA FÄSTNINGSBATALJON 1928-1938, KUNGL WAXHOLMS AMFIBIEREGEMENE 2002-2006.
DENNA STEN RESTES I SAMBAND MED AMFIBIEREGEMENTETS OMGRUPPERING TILL BERGA

Material och mått: Grå granit på låg sockel

Rest: 2006 i samband med Amfibieregementets flytt till Berga

Ägare: Amfibieregementet, 130 61 Hårsfjärden. Tel: 08-7887500

SvMM beteckning: B27

Vårdare: Kamratföreningen Vapenbröderna i enlighet med löpande årliga skötselavtal med SvMM

Informationsskylt: Nej

Kungl. Svea Ingenjörkårs (Ing 1) fästningsingenjörs/ kustingenjörskompanis minnessten

Position: N59°24’6.18″ E18°19’56.29″ – Visa med Google Maps

Minnesstenen är placerad vid Gamla stabshuset för Stockholms Kustartilleriförsvar, 50 meter norr om staben (fd kasernen, numera Söderfjärdsskolan) i en tallbacke på Vaxön inom Vaxholm. 

Historia

Svea ingenjörregemente (Ing 1) var förlagd till Stockholm- Den 27 oktober 1902 sattes ett detachement upp i Vaxholm och Oskar-Fredriksborgs fästningar, vilket benämndes fästningsingenjörkompaniet. Minnesstenen påminner om byggnadens användning som kasern för kompaniet mellan 1908-1937. Den 1 januari 1928 omorganiserades kompaniet till kustingenjörkompani.

Specifikation

Inskription: Text under fortifikationens emblem: ING 1, 5 KOMP, 1907-1938

Material och mått: Minnesstenen, som är en natursten, vilar på två lika stora stenar. Själva minnesstenen har måtten: H 90 cm, b l00-120 cm och d 55 cm.

Rest: 

Ägare: –

SvMM beteckning: B21

Vårdare: Kamratföreningen Vapenbröderna i enlighet med löpande årliga skötselavtal med SvMM

Informationsskylt: Ja, på f d kasernen

Minnessten över Göta livgardes fästningsbataljon på Rindö

Position: N59°23’35.59″ E18°26’1.89″ – Visa med Google Maps

Rindö, Oscar-Fredriksborg, nedanför gamla markan KA 1

Historia

Vaxholms grenadjärregemente bildades 1902 genom 1901 års härordning som en sammanslagning av Värmlands fältjägarkår (I 26) och Hallands bataljon (I 28). Regementet fick till en början två bataljoner, men ökades genom 1914 års härordning med en tredje. Det erhöll sitt värnpliktiga manskap från Stockholms inskrivningsområde. Regementet ingick i Vaxholms fästnings besättning. Regementet var från början förlagt i Livgardets till häst (K 1) gamla kasern i Stockholm, men flyttade redan 1906 till Rindön öster om Vaxholm. Som ett led i försvarsbeslutet 1925 kom regementet att avvecklas den 31 december 1927. Dock kom det uppstå den 1 januari 1928 som en reducerad skärgårdsinfanteribataljon ingående i Göta livgarde (I 2) under namnet Göta livgardes fästningsbataljon (I 2 V). Bataljonen bibehöll sin förläggning i Vaxholm och kom att bestå av en bataljonstab samt tre kompanier (Livkompaniet, 2.kompaniet och Ksp-kompaniet). Bataljonen lydde under två myndigheter, där administration och utbildning låg under Göta livgardes ansvar. För krigsplanläggning och mobilisering lydde bataljonen under kommendanten i Vaxholms fästning, vilken var en officer från Marinen. Genom försvarsbeslutet 1936 kom bataljonen att avvecklas tillsammans med Göta livgarde den 30 september 1939.
(Utdrag ur Wikipedia)

Specifikation

Inskription: KUNGL GÖTA LIVGARDES FÄSTNINGSBATALJON 1928 – 1939

Material och mått: Granit 

Rest: 25 september 1939

Ägare: –

SvMM beteckning: B09

Vårdare: Kamratföreningen Vapenbröderna i enlighet med löpande årliga skötselavtal med SvMM

Informationsskylt: Nej

Minnestavla över omkomna vid olycka i Nynäshamn 1948

Position:  N59°24’9.90″E 18°21’33.50″ – Visa med Google Maps

Vaxholm, Vaxholms kastell

Historia

Ön Järflotta var tidigare militärt skyddsområde med många och stora militära installationer, men är sedan några år öppen för allmänheten. På berget ovanför Sågviken finns fortfarande en av de tunga 24 cm kutartilleripjäserna från Batteri Järflotta kvar. Kustartilleriet på Järflotta blev statligt byggnadsminne år 2006. Batteri Järflotta färdigställdes 1942 och ingick i den så kallade Havsbandslinjen. Batteriet var en viktig del av försvaret av inloppen i Stockholm och användes fram till 1990-talet som stabsplats. Den 18 augusti 1948 inträffade en svår olycka vid den 2:a pjäsen där nio personer omkom. Det var vid en teknisk skjutning som pendeltryck uppstod, förmodligen vid för stor laddning, vilket sprängde mekanismen och pjäsens bakre delar.
(utdrag ur Wikipedia)

Specifikation

Inskription: ÅT MINNET AV DEM SOM FÖLLO INVID NYNÄSHAMN VID KANONSPRÄNGNINGEN DEN 19 AUGUSTI 1948
MAJOREN ERIK O E WALLIN *4.1.1906  KAPTEN TORSTEN NORDGREN *6.11.1910
FLAGGSTYRMANNEN FOLKE I N HAMMAR *19.6.1895  FLAGGRUSTMÄSTAREN G HELMER SÖDERSTRÖM *58.6.1908  RUSTMÄSTAREN J ARTUR T BRÄNDSJÖ *20.4.1923  FURIREN LARS A WESTLING *20.3.1928  VÄRNPLIKTIGE SVEN GUNNAR SVENSSON *18.12.1927  VÄRNPLIKTIGE SIVERTE WALLBOM *1.2.1927  VÄRNPLIKTIGE ERIK ALFRED KARLSSON *15.8.1927
VAXHOLMS GARNISON OCH KAMRATFÖRENINGEN VAPENBRÖDERNA UPPSATTE TAVLAN ÅR 1953

Material och mått: 

Rest: 1953

Ägare: Statens fastighetsverk

SvMM beteckning: B50

Vårdare: Kamratföreningen Vapenbröderna i enlighet med löpande årliga skötselavtal med SvMM

Informationsskylt: –

Monument över marinflygare Sten Barthelson

Position:  N59°24’9.90″E 18°21’33.50″ – Visa med Google Maps

Vaxholm, Vaxholms kastell

Historia

Löjtnant Sten Barthelson och maskinisten Fritz Pettersson drunknade då flottans flygbåt 16 störtade i Askrikefjärden. De var vid liv men hjälpen kom för sent.

Specifikation

Inskription: ÅT MINNET AV MARINFLYGAREN LÖJTNANTEN VID KUNGL. KUSTARTILLERIET STEN BARTHELSON   HAN STUPADE PÅ SIN POST 26-ÅRIG DEN 10 JANUARI 1921
KAMRATERNAS HYLLNINGSGÄRD

Material och mått: 

Rest: 

Ägare: Statens fastighetsverk

SvMM beteckning: B51

Vårdare: Kamratföreningen Vapenbröderna i enlighet med löpande årliga skötselavtal med SvMM

Informationsskylt: –

Minnestavla över omkomna 2004 vid Sollenkroka

Position:  N59°24’9.90″E 18°21’33.50″ – Visa med Google Maps

Vaxholm, Vaxholms kastell

Historia

Stridsbåtsolyckan i Stockholms skärgård 2004 inträffade den 13 juni nära Sollenkroka på Vindö när en kolonn av fem stridsbåtar, efter avslutad övning, var på väg mot hemmabasen vid Vaxholms amfibieregemente (Amf 1) på Rindö då  den andra båten i kolonnen körde in i framförvarande båt och två värnpliktiga omkom, en 20-åring från Lidingö och en 20-åring från Ängelholm. De befann sig på den så kallade ringlavetten, i aktre delen av båten. Båda de värnpliktiga var vid liv efter kastats av båten ner i vattnet, men medvetslösa, när räddningsmanskap tog dem upp ur vattnet och gjorde upplivningsförsök. Flera räddningsfarkoster, både båtar och helikoptrar, kom snabbt till platsen. Läkaren från helikoptern konstaterade efter en stund att båda olycksoffren var döda.  I övningsområdet mellan Dalarö skans och Danziger gatt utanför  Nynäshamn hade de värnpliktiga på båtarna fått lära sig det allra svåraste – att navigera i hög fart inomskärs, dag som natt. När de på söndagen var på väg tillbaka till regementet skulle de på onsdagen påbörja ett fyra veckors sommaruppehåll för att sedan återvända inför den stora slutövningen. Statens haverikommission som utredde olyckan i Sollenkroka kom fram till att en av båtarna i kolonnen hade plötsligt sänkt farten vilket bakomvarande förare inte uppmärksammade och hade kört i 35 knops fart in i båten. Den påkörda stridsbåten, med de två värnpliktiga ombord, hade slagit av på farten för att ”släppa svall”, av hänsyn till en segelbåt som låg förtöjd vid land. Åtgärden ”släppa svall” var regementspraxis, beordrad av regementsledningen, för att slippa klagomål från allmänheten. Haverikommission hade också under utredningen kritiserat Försvarsmakten då man ansåg att de värnpliktiga inte var tillräckligt utbildade i säkerhetsreglerna. Den dåvarande regementschefen blev delgiven misstanke för brott mot arbetsmiljölagen och den värnpliktige föraren som körde in i båten framför kom att delges misstanke om brott mot sjölagen. Svea hovrätt fastställde den 27 maj 2008 i Stockholms tingsrätts domslut i målet. I  tingsrätten och hovrätten friades regementschefen från arbetsmiljöbrott. Båtföraren dömdes för vållande till annans död och vårdslöshet i sjötrafik. Den andra soldaten nämns inte vid namn av oklar anledning.

Specifikation

Inskription: TILL MINNE AV KORPRAL SIMON PERSSON OCH HANS KAMRAT SOM FÖROLYCKADES VID SOLLENKROKA DEN 13 JUNI 2004
AMFIBIEKÅREN RESTE STENEN

Material och mått: Minnesplatta av granit med text i guld

Rest: 

Ägare: Statens fastighetsverk

SvMM beteckning: B52

Vårdare: Kamratföreningen Vapenbröderna i enlighet med löpande årliga skötselavtal med SvMM

Informationsskylt: –

Minnestavla över omkommen vid Stora Skogsskär, Utö 2008

Position:  N59°24’9.90″E 18°21’33.50″ – Visa med Google Maps

Vaxholm, Vaxholms kastell

Historia

Under stridsskjutning i amfibieskyttekompanis ram vid Amf 1 2008-05-20 på Utö skjutfält, vådabesköts en stridsbåt varvid en värnpliktig blir träffad. Den värnpliktige avlider omedelbart av de skador han erhöll vid vådabeskjutningen. Direkt orsak till olyckan är en kombination av att stridsbåten befann sig på fel plats och inom planerat riskområde samt att finkalibrig eld utgått i fel skjutriktning vilket gjorde att stridsbåten träffades. Indirekt orsak till olyckan är att vänster skjutgräns ej har kontrollerats av plutonsövningsledaren samt att missförstånd uppstått mellan spelade och verkliga order som gavs till chefen för stridsbåten. Orsaken till dödsfallet är en direktträff med en finkalibrig projektil från ett höghastighetsvapen vilket medfört omfattande interna blödningar. Efterföljande sjukvårdsinsatser hade utifrån skadebilden inte möjlighet att påverka utfallet.

Specifikation

Inskription: TILL MINNE AV KORPRAL MARTIN JOHANSSON SOM FÖROLYCKADES VID ST SKOGSSKÄR UTÖ DEN 20 MAJ 2008 AMFIBIEKÅREN RESTE STENEN

Material och mått: 

Rest: 

Ägare: Statens fastighetsverk

SvMM beteckning: B53

Vårdare: Kamratföreningen Vapenbröderna i enlighet med löpande årliga skötselavtal med SvMM

Informationsskylt: –

Minnestavla över förolyckade soldater 1887 på Vaxholms kastell

Position:  N59°24’9.90″E 18°21’33.50″ – Visa med Google Maps

Vaxholm, Vaxholms kastell

Historia

Under slutet av 1800-talet var tre kompanier ur Svea artilleriregemente grupperade på Vaxholms fästning och från år 1882 ytterligare ett kompani från Göta artilleriregemente som grupperades på Oscar Fredriksborg och Fredriksborg .
Konstapelskolan på Vaxholm startade efter sommarövningarna. På skolan samlades arton artillerister. De hade fått rekrytutbildning och gallrats ut som lämpliga befälsämnen. Kommendant och artilleribefälhavare och därmed högste ansvarige vid Vaxholms fästning var överstelöjtnant Hugo Wennerholm. Inspektör för konstapelskolan var kapten Fredrik de Ron. De första dagarna efter inryckningen hade man avståndsbedömningar, riktövningar och inskjutningsövningar med krevadpatron. Sedan var det dags för skjutning med artilleripjäserna på skjutfältet vid Trälhavet. Skjutningarna skulle genomföras fredagen den 12 augusti. Onsdagen den 10 augusti började förberedelserna. Bland annat rekvirerades ett träskjul. I skjulet skulle man förvara redskap och ammunition innan det flyttades vidare till skjutfältet. På torsdag morgon den 11 augusti reste man redskapsskjulet vid den östra donjonen (bombsäker kasematt) som vetter mot Rindö. Då skjulet var rest, hämtade man 300 krevadpatroner. Dessutom lagrade man 300 exercisladdningar med totalt 381 kg krut i skjulet. För att spara pengar sköt man utan de dyrbara mekanismerna apterade i spetsen på granaterna. I stället använde man krevadpatroner för att markera träff i målområdet. På eftermiddagen började man aptera krevadpatronerna. Eftersom det regnade, bestämde man sig för att arbeta i redskapsskjulet, i samma skjul som man förvarade excercisladdningarna och krevadpatronerna. Sent på eftermiddagen kl 16.15 fick löjtnant Kihlstedt bud om ett telefonsamtal. Tio minuter senare överlämnade han ansvaret till 2. konstapeln Nr 3 Carlsson och lämnade skjulet. Det var nu sent på eftermiddagen och nu började man slarva. Bland annat kastade man fram de färdiga patronerna i stället för att langa dem försiktigt. Detta kan ha bidragit till att krut kom att hamna på golvet i skjulet.  Kl 16.40 var arbetet klart. Fem minuter senare, kl 16.45, exploderade kistorna med krevadpatroner och exercisladdningar.
Efter olyckan spärrades området av. Vid den tragiska olyckan omkom 16 unga artillerister och 3 konstaplar, flera personer skadades svårt.
Kommendanten överstelöjtnant Wennerholm, inspektören för konstapelskolan kapten de Ron och löjtnant Kihlstedt åtalades alla tre. I Krigshovrätten frikändes Wennerholm, de Ron dömdes ansvarig för att han tillåtit att krevadpatronerna förvarades i skjulet till 20 dagars vaktarrest och Kihlstedt dömdes först till fängelse i 2 månader, bland annat för att han låtit aptera krevadpatronerna i skjulet. Senare ändrade Högsta Domstolen domen till disciplinstraff med 30 dagars vaktarrest. Begravningen ägde rum den 15 augusti 1887

Specifikation

Inskription: ÅT MINNET AV DE VID SPRÄNGNINGSOLYCKAN PÅ VAXHOLMS KASTELL DEN 11 AUG 1887.  C.A.CARLSSON *5.6.1856  C.A.HENNING *3.11.1860  P.E.SVEDELIUS *25.10.1861  A.W.PETTERSSON *16.1.1862  C.O.CARLSSON *23.7.1863  K.G.JOHANSSON.AHL *10.9.1863  P.E.ANDERSSON-HAMMAR *12.12.1864  J.P:SON WELLANDER *1.2.1865  O.V.ORRFELDT *19.3.1865  C.V.FORSMAN *12.5.1865  V.CARLSSON *2.6.1865  P.A.PETTERSSON *24.7.1865  E.N.V.TINNERHOLM *5.8.1865  K.J.HEGSTRÖM *7.8.1865  C.A.CARLSSON *24.3 1866  N.E.ANDREASSON *12.1.1869  J.A.ANDERSSON *3.2.1869  C.J.JANSSON*23.1.1870  C.PETTERSSON *5.2.1870

Material och mått: En minnessten, flankerad av två kanonrör, med minnestext och namnen på de avlidna restes på Vaxholms kyrkogård (se SvMM B66) till minne av de omkomna.

Rest: 1967

Ägare: Statens fastighetsverk

SvMM beteckning: B54

Vårdare: Kamratföreningen Vapenbröderna i enlighet med löpande årliga skötselavtal med SvMM

Informationsskylt: –

Minnestavla över omkommen vid pjäsolyckan på Nåttarö 1984

Position:  N59°24’9.90″E 18°21’33.50″ – Visa med Google Maps

Vaxholm, Vaxholms kastell

Historia

Under drifttiden inträffade en dödsolycka under en övningsskjutning med pjäs 2 ur batteri NÅ Nåttarö. En kil hakade upp sig i halvöppet läge vilket ledde till att tryckvågen slog ned i laddningsrummet och dödade en värnpliktig och brännskadade fyra andra, varav ett befäl. Den inblandade pjäsen hade råkat ut för en tidigare skada under tillverkningen och sedan reparerats, om detta ledde till olyckan är dock ej klarlagt. Olyckan utreddes av statens haverikommission.

Specifikation

Inskription: Text under kustartilleriets emblem: TILL MINNE ÖVER VÄRNPLIKTIGE MIKAEL WETTERVIK SOM OMKOM VID PJÄSOLYCKAN I STOCKHOLMS SÖDRA SKÄRGÅRD DEN 17 MAJ 1984 UNDER GRUNDUTBILDNING VID KA 1 CHEFEN FÖR STOCKHOLMS KUSTARTILLERIFÖRSVAR, VAXHOLMS KUSTARTILLERIREGEMENTE UPPSATTE TAVLAN

Material och mått: 

Rest: 

Ägare: Statens fastighetsverk

SvMM beteckning: B55

Vårdare: Kamratföreningen Vapenbröderna i enlighet med löpande årliga skötselavtal med SvMM

Informationsskylt: –

Andra relevanta minnesmärken

Minnessten till minne av kolerans offer i Vaxholms fästning

Position:  N59°24’23” E18°20’19” – Visa med Google Maps

Vaxholm, Kolerakyrkogården, strax intill Nya kyrkogården i Vaxholm i hörnet av Hamngatan-Riddargatan

Historia

Som en följd av den kraftiga urbaniseringen var Sverige hårt drabbat av kolera under 1800-talet. De första fallen av kolera i Sverige visade sig i juli 1834 och i augusti samma år bröt den första epidemin ut i Göteborg. Koleran återkom åren 1850, 1852, 1853, 1855, 1857, 1859 och 1866. Antalet sjukdomsfall minskade sedan emellertid kraftigt i takt med att moderna avloppssystem började byggas och allmänhygienen förbättrades. Sedan 1990 har endast fem kliniska fall anmälts i Sverige, åren 1992, 1994, 1995, 2003 och 2004.

Specifikation

Inskription: Text på framsidan – “Till minnet av dem som under sin tjänst i Vaxholms fästning blevo kolerans offer åren 1853-1856.”
Text längre ned – “K. Vaxholms kustart. reg:te reste vården år 1926.”

Material och mått: Fyrkantig granitsten med höjd 250 cm, bredd 80 cm och djup 40-25 cm

Rest: –

Ägare: Vaxholms församling äger och förvaltar Kolerakyrkogården i Vaxholm

SvMM beteckning: B47

Vårdare: –

Informationsskylt: –

Minnessten över förolyckade soldater 1887

Position:  N59°24’23.77″ E18°20’4.19″ – Visa med Google Maps

Vaxholm, Nya kyrkogården

Historia

Vaxholms fästning Konstapelskolan på Vaxholm startade efter sommarövningarna. På skolan samlades arton artillerister. De första dagarna efter inryckningen hade man avståndsbedömningar, riktövningar och inskjutningsövningar med krevadpatron. Sedan var det dags för skjutning med artilleripjäserna på skjutfältet vid Trälhavet. Skjutningarna skulle genomföras fredagen den 12 augusti. Onsdagen den 10 augusti började förberedelserna. Bland annat rekvirerades ett träskjul. I skjulet skulle man förvara redskap och ammunition innan det flyttades vidare till skjutfältet. På torsdag morgon den 11 augusti reste man redskapsskjulet vid den östra donjonen (bombsäker kasematt) som vetter mot Rindö. Då skjulet var rest, hämtades 300 krevadpatroner. Dessutom lagrades 300 exercisladdningar med totalt 381 kg krut i skjulet. På eftermiddagen började man aptera krevadpatronerna. Eftersom det regnade, bestämde man sig för att arbeta i redskapsskjulet, där man förvarade excercisladdningarna och krevadpatronerna. Apteringen gjordes i tre moment. Först borrade man ett hål i krevadpatronen ner till krutladdningen. Därefter förde man in ett tändrör i hålet för att sedan knyta fast tändröret vid krevadpatronen. Sent på eftermiddagen kl 16.15 fick löjtnant Kihlstedt bud om ett telefonsamtal. Tio minuter senare överlämnade han ansvaret till 2. konstapeln Nr 3 Carlsson och lämnade skjulet. Det var nu sent på eftermiddagen och man började slarva. Bland annat kastade man fram de färdiga patronerna i stället för att langa dem försiktigt. Ibland sparkade man också till dem som ramlat ner från ammunitionshögen, för att de skulle ligga rätt. Detta kan ha bidragit till att krut kom att hamna på golvet i skjulet.  Kl 16.40 var arbetet klart. Fem minuter senare, kl 16.45, exploderade kistorna med krevadpatroner och exercisladdningar.
Löjtnant Kihlstedt rusar dit för att se vad som hänt.  Av skjulet återstår i stort sett ingenting. Efter olyckan spärrades området av. Man tog sig ut för att leta efter överlevande, ta hand om kroppsdelar och uniformspersedlar, som låg spridda på båda sidor om muren och ute i Rindösundet. De som var skadade togs om hand på sjukhuset. Totalt omkom 16 unga artillerister och 3 konstaplar. Flera personer skadades svårt.
Kommendanten överstelöjtnant Wennerholm, inspektören för konstapelskolan kapten de Ron och löjtnant Kihlstedt åtalades. I Krigshovrätten frikändes Wennerholm, de Ron dömdes ansvarig för att han tillåtit att krevadpatronerna förvarades i skjulet till 20 dagars vaktarrest och Kihlstedt dömdes först till fängelse i 2 månader. Senare ändrade Högsta Domstolen domen till disciplinstraff med 30 dagars vaktarrest. Begravningen ägde rum den 15 augusti 1887. Nitton kistor var placerade på en kanonpråm som var dekorerad i svart och vitt och blomsterdekorationer. Pråmen bogserades av ångslupen Jarl mot Nya kyrkogården där jordfästningen ägde rum. Fästningens orkester spelade vid begravningsakten.

Specifikation

Inskription: Text framsidan på en järnsköld: födelseår och namn på de förolyckade (se minnestavla ovan).
Text baksidan: ”FÖRMÄN OCH KAMRATER RESTE VÅRDEN

Material och mått: Minnesvården har höjd 300 cm, bredd 90 cm och djup 60 cm. Den är rest på ett stenfundament och är flankerad av två kanonrör som står med mynningarna lodrätt ner mot stenfundamentet. I stenfundamentets alla hörn vilar kanonkulor.

En minnestavla uppsattes 1967 på Vaxholms kastell (se ovan och SvMM registerkort B54)

Rest: 

Ägare: Vaxholms församling

SvMM beteckning: B66

Vårdare: Vaxholms församling

Informationsskylt: Nej

Minnessten över kustartilleriets 100-årsjubileum.

Position: Vid tennisplan i Grisslemaren i väntan på renovering samt att den ska resas på en ny plats med återinvigning nere vid Oxdjupet.

Historia

Stenen är ristad av Ingemar Wemmenhög och den skänktes till regementet av Sällskapet Kustjägarveteranerna i samband med kustartilleriets 100-års jubileum.  

Just nu inväntar man besked från Statens Fastighetsverk så att stenen återigen kan resas men på en ny föreslagen plats nere vid Oxdjupet. 

Övrigt

Inskription: Texten på nusvenska – ”Krigarskaran lät resa denna sten till minne av sina gamla kämpar. Må icke ett minnemärke vara förmer än detta över stridbara män. Viking ristade.”

På baksidan av stenen finns KJV-logga inblästrat i stenen

Material och mått: Granit

Rest: 2002

Ägare: Amfibieregementet, 130 61 Hårsfjärden. Tel: 08-7887500

SvMM beteckning: –

Vårdare: Ingemar Wemmenhög, Anders Joninger

Informationsskylt: Ja